Jazzhands

Stora Calvin Klein-inlägget

Calvin Klein har nog lyckats skapa en parfym för i stort sett varje parfymbärande kvinna på jorden. Han har gjort fruity-florals (In 2 U), vaniljiga orientalare (Euphoria), kryddig orientalare (Obsession) stark blomparfym (Beauty), muskdoft (CK Be), träig (Secret Obsession) och allt där emellan.

Alltså, pratar man moderna parfymer är det svårt att förbise CK. Hans står för så mycket: cleant, understated, lätt, bekymmersfritt…

Modehuset Calvin Klein startade någon gång i slutet av 60-talet och har, som alla vet, gjort sig känt världen över för sina jeans, casual wear, underkläder och parfymer. Det sistnämnda började man med på 70-talet och fram till idag har CK gett ut över 75 (!) parfymer, flera av dem i limited edition.

Om någon nu mot förmodan missat det så använder CK gärna sex i sina annonskampanjer. Det gäller inte bara underkläderna utan i jättestor grad också parfymerna. Alltså bara att de heter saker som “In 2 U” och “Euphoria” är ju en liten vink. Ryktet säger att Obsession skulle hetat Klimax men man ändrade det.

Undantaget har varit sommardofterna (vi kommer till dem) och doften Beauty, som förvånade en hel parfymvärld genom att dels rikta sig till den mogna kvinnan runt eller över 40, och dels använda en fullt påklädd, totalelegant Diane Kruger i kampanjen. Det kanske inte låter särskilt uppseendeväckande men jämför man med tidigare kampanjer som CK gjort, där teens och sexiga 20-30-åringar stått i fokus så är det helt klart en kovändning värd att notera.

(Jämför också med den ofantligt påkostade kampanjen för cKone , tror den innehar dyrhetsrekord än idag, där man inte bara annonserade på precis varenda plats på jorden, utan också tryckte upp email-adressen i annonserna, så att när kids mailade dit så fick de svar från “modellerna”, med lite ytlig trivia om deras liv och halvpersonliga hälsningar. Kontentan: CK vet hur man gör reklam. CK är inte främmande för nyttjandet av nyskapande, multimediala kanaler)

Nå. Sex och intimitet för hela slanten. “Nothing comes between me and my Calvins” och så vidare. Men parfymerna  är något helt annat. De inte alls så vulgära som reklamerna tycks påskina. Tvärtom, de är i regel sofistikerade kompositioner. CK One anses vara ett mästerverk, och förblir revolutionerande i sin uttalade unisex-approach. Dessutom är parfymen i sig en kraftig tidsmaskin, till en tid då britpop inte var ett skällsord, och då livet verkade rätt bekymmersfritt.
CKs kläder står för en slags casual och avskalad minimalism i vit/svart/gråskala och parfymerna är doftmotsvarigheten. Klassiska, diskreta, funktionella och unisex.

Hans fäbless för just den typen av dofter märks allra tydligast i hans Summer editions. Numera verkar han inte nöja sig med bara en sommarparfym om året utan ger ut flera stycken. Gemensamt för dem är att de är soliga, bekymmersfria och lätt citrusiga, precis som man tänker sig sommarlovet i Huntington Beach i Californien, precis när collegeterminen är över. Eller kanske The Hamptons, fast på den coola delen av stranden, inte den förnäma.

Årets utgåvor är inga undantag. CK One Summer är utformad som en färgglad parasoll, eller kanske en badboll sedd genom ett par blöta solglasögon, och doftar som ett beach party. Citrus, helt klart, men också lite melon (en typisk 90-talsingrediens! CKone innehåller massor med melon), svag rökelse och salta, marina inslag.

Calvin Klein Eternity är det vuxnare valet, och sällar sig till den “lila” doftfamiljen, med viol, lotus, musk och fikon. Doftar mer av ett glas vin framåt kvällskvisten, ute på verandan tillsammans med snygg make och väluppfostrad hund, än livlig strandfest.
Herrmotsvarigheten Eternity for Men Summer är däremot citruslätt med friska noter av anis, hav och mint. Inte lika sofistikerad som damparfymen, men väl lika härligt bekymmersfri som kidsens CK One Summer.

Etiketter: , ,

© Jazzhands

Bloggportalen