Sensuellt vs. sexigt?

Hej ! Tack för en jättebra blog, jag älskar dina rekommendationer och recensioner ! Jag tvekar lite hur jag skall formulera min fråga, men vilken parfym skulle du rekommendera till en 20-åring som inte faller för de fräscha blommiga citrusdofter som alla parfymexpediter försöker truga på mig, för att de tycker de passar min ålder och mina runda oskyldiga blå ögon? Bara för att man är ung betyder det inte att man vill dofta som en sommaräng ! Jag är heller inget stort fan av dofter som marc jacobs daisy, miss dior chérie eller coco mademoiselle, som riktar sig till de yngre generationerna. Jag vill inte dofta ung och oskuldsfull, jag vill dofta ung och sensuell ! Jag älskar kryddiga och tunga dofter som t.ex. Tom Fords black orchid och Diors midnight poison, så jag antar att jag borde ha en mer orientaliskt inspirerad doft, men folk brukar tycka de är mer för äldre kvinnor, les femmes fatales. Men alla unga kvinnor är inte romantiska drömmare som gillar pastelliga macarons och körsbärs blommor. Föreställ dig snarare en vacker stark ung kvinna som vet vad hon vill, som njuter av livet och har en elegant 20 år äldre älskare som doftar rökigt och säg sedan vilken doft hon kunde tankas bära ! Parfymer, essentiella oljor ? Hur doftar man ungt men sensuellt och sexigt på samma gång ?

 

Nej, alla unga kvinnor är verkligen inte oskuldsfulla drömmare som älskar pasteller, och därför finns det heller inte några dofter som bara unga kvinnor ska ha. Det borde ju expediterna om några veta.

Jag tycker att du ska fortsätta att lukta och utforska de dofter du gillar, du verkar ju inte rådvill på något sätt utan har fastnat för en viss typ av dofter nämligen orientaliska dofter. De gillar jag med. Visst jag är inte 20 (jag är 34) men jag ser mig inte som tant direkt. Än.

Det sitter djupt rotat i oss att “tant” doftar på ett visst sätt och att oriental är lika med “tungt” och det är dåligt. Så har det inte alltid varit, och det där är en gammal kvarleva från jag vet inte när. I början av förra seklet började man dofta riktigt tungt, men då var det modernt. Idag är ju de “tunga” dofterna sofistikerade, djupa, varma. Att kalla dem för bara “tunga” är alldeles för enkelt. De dofter du nämner – Tom Ford och Midnight Poison – har inte mycket gemensamt med de musktunga oriantalare man tänker sig vampar runt i en opiumgrotta och saknar smak. Långt ifrån, i synnerhet Tom Fords parfym är en komplex sak som har – och här är det viktiga – personlighet. Och en personlighet som du tycker passar din. Och det vet ju du bättre än någon annan doftexpedit, dofttyckare eller doftentusiast som jag själv.

Jag har tidigare sagt att det är hemskt svårt för någon att verkligen, verkligen dofta för mycket. Då ska man anstränga sig rätt rejält. En medelväg för den som gillar till exempel Midnight Poison men av en anledning eller en annan inte vill ha parfymen, är ju att bära body lotionen.

Det tycks mig som om du gillar söta orientalare. Jag tycker inte att du ska avvika från de du gillar. Att de bara skulle passa en viss ålder är bara trams. Kanske om du spryade på dig någon deciliter. Det är väl snarare mängden man kanske förknippar med de äldre damerna?

Men visst, vill du koll in lite “yngre” dofter så är Narsico Rodriguez ett förslag, där finns en hel del att botanisera bland (finns även i oljeform!). The Body Shops White Musk är som en orientalare light. La Perlas J’Aime La Nuit är också en mittemellan-oriental.
En som jag tror du kommer att älska och som borde pleasa alla i din omgivning är Estée Lauders Sensuous Noir.

Jag är ledsen att jag inte kan vara mer konkret än så, men du har ju redan koll på vad du vill dofta. Erövra din egen doftpersonlighet. Jag tror på dig. Go!

En doft om natten

Egentligen är det ju inte alls konstigt att ett underklädesmärke gör parfym. Vill man sälja sensuella upplevelser bör doft vara en av dem, lika mycket som en korsett eller en strumpebandshållare.

Italienska La Perla är på många sätt ett sexigt märke, på det där volymösa, vavawoom-sättet. Kanske ännu mer, tycker jag, än Agent Provocateur som ofta trillar över på vulgo- och kitschsidan av lingerie (och vars parfymer luktar ungefär så).

Hur som helst släpper La Perla parfymer med jämna mellanrum, deras kanske mest kända är den lättsamma J’aime som kom 2008-2009.

Släktingen heter J’aime La Nuit och är den mer passionerade, köttigare, mystiska storasystern. Hon som lärde sig röka tidigt, fick bröst först i klassen och som tar vad hon vill ha.
Om J’aime är oskyldigt kär är J’aime La Nuit rent av besatt. Det är härligt. Jag är imponerad – och förförd.

J’aime La Nuit är kryddig, pepprig och vuxen. Den är en bra nybörjar-oriental, tycker jag, för den som är sugen på orientals men inte redo att gå hela vägen med musk, sandelträ och tyngd. Den här är lättburen och har toppats med blommor (en “floriental”).
Den har flera lager, som en riktig parfym ska, tycker jag, där den första förföriska sniffen är varm och träig som en nattung öken. Efter ett tag vecklar blomdoften ut sig, blad för blad, för att slutligen avtäcka hjärtat som darrar av exotism. Jag ser framför mig en hand med svarta sidenhandskar som sakta drar av dem…

Det här är, precis som namnet, en doft som hör den hemliga natten till. Jag kommer att somna med en droppe bakom örat.

J’Aime La Nuit kostar 500 kr (30 ml EdP).