Botemedel

Det är ju förstås inte allas privilegium att kunna göra detta men som en slags penicillinkur mot skrivkrampen och de där nedtryckande känslorna av uselhet läser jag vackra citat som sagts om Åsneprinsen. Det får väl kvala in som skryt men det är också näring, någonting att titta på när man undrar vem i helvete man skriver för. Och varför.
Jag har ju alltid haft problem med mitt privilegium, att kunna få skriva. Få stiga upp på morgonen utan krav på att vara på ett visst ställe, framför en viss dator vid ett visst skrivbord tills klockan säger att det är okej att gå hem.
Jag jämför alltid detta med mammas artros och förslitningar och pappas 13 000 netto i månaden i förtidspension. Jag kommer inte ifrån det, jag känner alltid att jag har en skuld och ett ansvar mot dem. Trots att i alla fall mamma är en stor supporter. Pappa hann aldrig riktigt greppa vad jag gör. För då var det jag gjorde också mer diffust.
Den dagen jag inte får skriva mer utbildar jag mig till sexolog. Men än så länge verkar det okej. Och jag läser citat och jag ser att de är min belöning, de är de små, vackra stenarna man samlar på, plockar upp på stranden och känner att ingen annan såg.

“Det är helt enkelt en underbar bok: stark om det till synes svaga, precis om det till synes vaga. Läs den eftertänksamt. Och sedan gärna en gång till.”
Carl-Johan Malmberg, Svenska Dagbladet

“‘Åsneprinsen’ är en lågmäld roman, men som faktiskt till sist handlar om det stora i att våga. Att drömma. Att våga drömma. Och den får mig att gråta lite.”
Anneli Dufva, SR Kulturnytt

“Som läsare skrattar man ofta högt av förtjusning”
Dan Sjögren, Arbetarbladet

“Caroline Hainer har med ‘Åsneprinsen’ skrivit en ‘Stoner’ för Söderort, en sorgsen betraktelse över ett liv som aldrig riktigt tar fart och sedan plötsligt är förbi.”
Amanda Svensson, Expressen

“Rappt och roligt. Samtidigt en stilla, försynt uppgörelse med barndomens hierarkier och beroenden.”
Kerstin Särnerö, Tara

“En mild melankoli sprider sig kring denna tafatta och förvuxna pojke, ett åsneföl, som åren rinner igenom. /…/ Med sina hittills två romaner har Caroline Hainer visat att hon har något hon vill säga”
Anna Hallberg, Dagens Nyheter

“Med ‘Åsneprinsen’ ger författaren ömsint och lojalt röst åt de människor som oftast inte får plats i litteraturen. En viktig bok om det vanliga Sverige och som väcker tankar om hur klassbakgrund påverkar människors liv, och som stannar kvar länge i hjärtat efteråt.”
Ida Andersen, BTJ-häftet nr 8

“‘Åsneprinsen’ är en bok som problematiserar faktumet att klassresan blivit vårt enda svar på den sociala ojämlikheten. Den kan för all del kallas för en modern arbetarroman. ”
Rasmus Landström, Dagens ETC