Sedan säger jag ju inte detta så ofta som jag borde: tack.
Till er.
Till dig. Du som läser, du som kommenterar och ger mig råd och en klapp på axeln. Ni är min hejarklack.
Och jag tror skälet till att jag inte tackar så ofta som jag borde är att jag fortfarande förvånas över att ni finns. När jag startade den här bloggen jannuari 2007 hade jag inga som helst förhoppningar om läsare. Faktum är att den inte ens var en tanke. Jag skrev för att jag ville skriva, för att samla lite skoj, inte så mycket allvar. Sedan blev det att jag skrev grejer jag liksom inte hade utrymme för någon annanstans. Sedan dog pappa snabbt och oväntat och plötsligt blev bloggen någonting annat. En livlina och ett bevis på att jag levde trots att jag kände mig död. En dokumenterad smärta, ett sätt att försöka dra ur smärtan och föra över den i text. Där och då förändrades Jazzhands.
Idag är jag stolt över min blogg, det är mitt bevis på att man kan överleva de allra svåraste personliga katastroferna som dödsfall och klinisk depression. Det är ett bevis för mig att jag utvecklas, att jag finns.
Att andra skulle vilja läsa det, följa den utvecklingen är för mig fortfarande en tanke som fyller mig med ödmjukhet. Tacksamhet. Förvåning.
Så tack. Jag tycker om att ha er vid min sida, jag har med värme tagit till mig era goda råd och era klappar på axeln. Tack.
Like this:
Like Loading...
Related
- Postad 2016-01-27
- av Jazzhands
- Kategori Uncategorized
- Kommentarer: 16
Etiketter None
-
Rikard, 12:24 am January 28, 2016:
Det är du som ska tackas! Best blog ever, man.
-
Lotta, 2:25 am January 28, 2016:
What Rikard said, liksom.
-
Maria, 6:48 am January 28, 2016:
Håller med. Bästa bloggen.
Kollar flera gånger varje dag, även din andra blogg Fifty Scents (älskar namnet :)) är en riktig pärla.
Hur många läser din blogg/vecka tror du? 🙂
-
Lina, 9:54 am January 28, 2016:
Ja, håller såklart också med om att det är vi som ska tacka för att vi får läsa!
-
Evalena, 10:42 am January 28, 2016:
Nöjet på vår sida jue! Tror du fotbollskillen också google translatear och läser förresten? 🙂
-
Cecilie, 11:50 am January 28, 2016:
Du skriver så fint om gråsonene, om det å være i mellomfasen, usikkerheten. Det er så modig!
-
Kattis, 1:58 pm January 28, 2016:
Jag läser alltid din blogg. Bara den. Nä, en till, en som heter Fifty Scents. Det räcker. De täcker allt. Och lite till. Tack ska DU ha.
-
Minahistorier, 5:09 pm January 28, 2016:
Tack själv! Din blogg är en av mina favoriter.
-
Sally, 5:40 pm January 28, 2016:
Tack! För att du skriver en så old-school blogg och bjuder in till själva livet.
-
Lotta C, 7:52 pm January 28, 2016:
Tack tillbaka. Du skriver så bra och ärligt. Bästa bloggarna är dina – älskar båda.
-
Linnea, 10:31 pm January 28, 2016:
<3 <3
-
Maggie, 10:54 pm January 28, 2016:
Tack för att du skriver! Älskar ditt sätt att uttrycka dig!
-
Viktoria, 10:43 am January 29, 2016:
Tack själv. Läser alltid, kommenterar dock väldigt sällan. Men uppskattar dina inlägg enormt.
-
Ida, 12:07 pm January 29, 2016:
Tack själv! Du anar inte hur mycket tröst jag får av din blogg.
-
Emelie, 3:17 pm January 29, 2016:
Du är som en varm härlig storasyster!
-
Tove, 10:24 am January 30, 2016:
Gillar dig så mycket!
Recent Comments