…och då sa jag…och sen sa jag…och då ville jag….

Men guuuud, när ska detta sluta? När jag skaffat alkolås på telefonen tydligen, varken förr eller senare.
Ja, gott folk, igår skedde det igen. Jag sms:ade under kemisk påverkan. Skrev meddelanden som jag läser med FÖRSKRÄCKELSE morgonen därpå, och inte har något som helst minne av att jag skrivit.
Så här: jag försöker att avstå från de starkare sömntabletterna (och tar mindre starka istället). Dels för att jag blir koko och dels för att jag har så få kvar nu, min läkare vill inte skriva ut fler åt mig. Hon anser att jag ätit för många och för ofta. Så jag snålar. Tar bara i nödfall. Av någon anledning tänkte jag att jag behövde ta en igår och blev i vanlig ordning supergroggy. Sms:ade med gissa vem och skrev långa, översvallande pinsamheter. Han svarar artigt, kort och koncist. Hoppar inte riktigt på mitt dundrande tåg och mina extremt grova försök till komplimangfiske. Slutklämmen är (tydligen) en lång redogörelse över min förtjusning över att vi “lär känna varandra” (aaaaargh!) och att jag är tacksam (!) över detta och att jag verkligen gillar honom. Han svarar “God natt nu, sov gott”.

Åh gud.

Share this:

• Click to share on Twitter (Opens in new window)
• Click to share on Facebook (Opens in new window)

Like this:

Like Loading...

Related

• Postad 2016-01-13
• av Jazzhands
• Kategori Uncategorized
• Kommentarer: 8

Etiketter None

• En tant, 10:10 am January 14, 2016:

  Klassiker när man undermedvetet vill stöta bort av rädsla för komma för nära och bli fast, fasa för känslan (eller för att se om de sitter kvar), haha. Blir nog bra med det där, han står pall verkar det som. Synd du inte dricker. Sömntabletter är beroendeframkallande, inte minst psykiskt, medan en trea whisky snabbt istjälpt bedövar lagom. Kört själv när jag varit i depressioner och behövt få tyst på tankar.

• hanna, 1:22 pm January 14, 2016:

  Nej, En tant, det där var så dumt så nu måste jag säga emot: en whisky är fan inte ett dugg bättre eller mindre beroendeframkallande. Jag självmedicinerade också en hel del med alkohol innan jag fick medicin och det känns och fungerar på alla sätt mycket bättre att ta en tablett under kontrollerade former, utskriven av läkare, än att pimpla whisky och vin för att hantera sina demoner eller sömnproblem.
  Särskilt när man har personer i sin omgivning som har haft/har liknande resonemang som ditt, vilket slutat i alkoholism och alkoholberoende. Läkemedel är medicin. Alkohol är det inte. Respekt för allt som är bereondeframkallande ska man däremot självklart ha.
  “Synd du inte yogar/mediterar/går i kbt-sömnskola” hade varit en kommentar som haltade mindre.

• En tant, 9:47 pm January 14, 2016:

  Sorry Hanna, håller inte med. Yoga, meditera etc är, som jag ser det, för den som inte varit psykiskt sjuk på riktigt. Eller för den som letar efter sig själv. Inget fel på det. Men min erfa, just som tant, är att sömntabletter ärr långt mer beroendeframkallande än alkohol. Är sextio år, med långa tider av depressioner (ej längre djupa e menopaus) och det har inte varit fråga om självmedicinering. Livet är inte lätt alltid, att lära sig bära ären del av det. Och en trea whisky är borta på morgonen. Tabletten inte.

• Linnea, 9:54 pm January 14, 2016:

  Jag förstår verkligen känslan när man vaknar och kommer till insikt om att man lämnat ut lite mer än man kanske hade önskat. Men tycker samtidigt att det är fint! Mänskligt. Hade jag varit i den andra personens skor så hade jag bara blivit smickrad. Ã… vem vill inte känna sig så!
  Heja dig!

• Victoria, 9:55 pm January 14, 2016:

  Hej du. Det ordnar sig, det vet du. Det här är inte farligt, det vet du. Du klarar det, det vet du också. Och sen ska du minnas att det ordnade sig och det gick över. Kram

• Victoria, 10:02 pm January 14, 2016:

  Och förresten, jag undvek fyllesms:et i fredags, istället mailade jag honom på lördagen att jag minsann inte messat honom på fredagen att han borde strunta i henne och istället ta tåget till mig och låssas att det är sommar. Han svarade att det var smickrande. Punkt och ridå.

• hanna, 12:57 am January 15, 2016:

  Ja du, en tant, vi får väl enas om att vi är oeniga. Dock vill jag påpeka att halveringstiden på zolpidem är kort, och substansen har försvunnit ut kroppen till morgonen (givetvis med individuella variationer, hälostillstånd etc). Det finns även insomningstabletter/sömntabletter som inte är bereondeframkallande, vilket zolpidem är.
  Sen får man ju skilja på depression, sömnproblematik och ångestproblematik och problemens omfattning/grad. Men att säga till någon som valt att avstå alkohol att “det är synd att du inte dricker” och att tipsa om alkohol som ett alternativ till medicin – nja. Du menar säkert väl och för dig och andra har det kanske fungerat, all respekt för det. Inte för mig (som är 40 och en annan tant). Inte heller för min far som resonerade just så, och som blev alkoholist.

• Ulla-Marie, 1:53 pm January 17, 2016:

  Vidhåller att sånt där ska kärlek tåla. I min bok ?som kanske inte skulle sälja så bra) är det bara fina saker du har skrivit, och fint är bra, tänker jag. Att ta lite för mycket sömnmedicin låter däremot olämpligt.

Add A New Comment!