Universum talar

“The birds sing of the amazement which awaits”. Well, för all del men det är ändå med blandade känslor jag måste meddela världen och Jazzhandsläsarna att Inte helt hundra inte kommer ut om en månad som planerat utan skjuts upp till februari.

Enbart marknadsstyrda skäl ligger bakom detta, det är inte så att jag börjar få iskalla fötter (de är snarare lite småkalla bara, sådär kring tårna) och skriker “Stoppa pressarna!” och har mig.

Å ena sidan: okej, då hinner den bli ännu mer klar så att det finns en faktiskt, fysisk bok att tala om och inte, som nu, ett manus.
Å andra sidan: Men helvete, jag har ju bokångest nu, ska den förlängas med sex månader alltså?
(Vilket i sig innebär ungefär fem gymbesök i veckan, löpning i frustration, så det är väl inte av ondo ur den aspekten men å andra sidan försämrad sömn och ökad oro).

Jaja. I vilket fall som helst. The birds sing of the amazement which awaits och så vidare. Vi får bara vänta lite, lite längre än planerat. Fem månader eller något sånt. Och för alla ni freaks/konspirationsteoretiker och romantiker där ute så kommer den alltså ut på typ samma dag som jag träffade en person som ändrat kursen på hela bokprojektet, till det bättre, och som gav boken ett slut. Så någon stor, universal masterplan utom min kontroll finns det väl med det hela.