Expand your mind, square!

Här hatar jag lite på beatniks. Det är vad jag gör om dagarna. Hatar på beatniks och tjurar för att jag inte skriver om film eller teve någonstans för tillfället. Förutom på Weird Science då, när jag får feeling. Äter kolhydrater. Drömmer om burritos. Bedriver en övertalningskampanj för att få min mamma att skaffa en Scottish Fold-katt med muppiga/söta öron.

Annars inte mycket att rapportera. Tja, förutom att mina författarfoton är tagna (bonus för att jag fick ha skinnpajen på mig på några) och urval har gjorts etc samt att omslaget till boken är på g. Har fått se förslag och det är ju såklart helt overkligt men största delen av mig tänker ändå att men vem, förutom min mamma, kommer att bry sig om att jag skrivit en bok. Och mamma är ju dessutom förbjuden att läsa den (fast hon har varken accepterat eller bekräftat detta förbud, ska tilläggas). Finns det inte för många böcker i världen redan?

Men å andra sidan: förord av Malena Ivarsson. Alltså, det är stort. Först var det tal om efterord men det kändes som om jag var avliden, förord låter mer positivt. Sen kommer en till mig närstående person och säger att förord skriver man väl bara i typ nyutgåvor av klassiker och verk som varit betydande för litteraturhistorien och då känner jag mig som vår tids Tolstoy eller en samtidens uttolkare och då känns det ändå fint med boken och jag kan kosta på mig att vara stöddig och hata på beatniks och kalla dem posörer och töntar.