KikkiDee, dude

Igår var jag på Debaser och såg Kikki lira.

Ja, du kan gott läsa den meningen igen.
Kikki som i Kikki Danielsson (eller KikkiDee som hon heter på Twitter).
Debaser som i den hipstertäta klubben där Bob Dylan spelat.
Jag som i jag.
Lira som i framföra låtar av typen “Jag vill leva mitt liv i harmoni”. Mest nytt material.

Hon är skön, Kikki. Körde samma typ av kläder som Liza Minnelli. Men så har de lite samma kropp också. Svart, paljetter. Köttbulle. Smala ben.

Hon körde som sagt mest “nytt material”. Det som blev aningen genant var när hon berättade att hon skrivit texten själv till en låt, och det var “mina egna dagboksanteckningar”. Segla i storm, och så vidare.

Associerar här fritt till Bachelorette som jag såg igår där grabbarna (eller “boysen” som en av de tävlande sa. “Om boysen inte misstycker så tycker jag vi glider ned till poolen!”) fick skriva kärleksbrev till Frida och en fåne skriver kärleksbrevet på rim.

På rim.

En annan började med “Du är en jordnära och charmig person”. Han åkte ut sen.

“Justice Beaver”

…och här är alltså reklamen för Justin Biebers “fan-parfym” Someday. Ja, vad säger man?

Fel person på fel plats

Sitter i Aftonbladets reception. Bläddrar förstrött i en tidning men egentligen tjuvlyssnar jag på receptionisten som pratar med någon jag tror måste vara hennes kille i telefon. Hennes röst är hård och har någon slags passiv aggressivitet i sig. Jag hör att hon är irriterad. Hon pratar skithögt, det är inte så att jag aktivt behöver försöka lyssna på vad hon säger.
“Jag tänkte att vi köper lite blommor och tar med ut och gör fint…”
“Nä men vaddå, lite blommor för några hundralappar och gör fint…”
“Men det är väl mysigt med lite blommor, herregud…”
“Några hundralappar….och gör lite fint därute…”
“Asså JAG skulle i alla fall uppskatta om det var LITE fint därute, om det kanske fanns några BLOMMOR…”
“Mmmm….nä, men jag skulle i alla fall UPPSKATTA om vi var där lördag till söndag, gjorde lite fint och…vänta, det är en här nu, häng kvar”.

En man i vindjacka och ryggsäck säger att han ska träffa någon på en avdelning. Tjejen klickar fram namnet i datorn, ringer upp och kvittrar att denne har besök. Mannen tackar. Tjejen nickar och börjar prata i telefon igen, fortfarande med ögonkontakt med gästen.

“Vad sa vi nu? Jo, lördag till söndag. Och jag lovar att inte bråka med dig. Nej, men vi ska ju bara göra lite fint där eller hur? Ja? Ja men då ska det väl inte bli nåt bråk. Nej. Nej. Nej, men jag lovar. Ja, men hej då rå”.

Tar en luffare

Filmparfym!

Okej, den här var ny – en parfym som kommer ut i samband med en film.

Det är Diesel, detta märkliga, trötta 90-talsmärke, som ger ut en skitful flaska av en parfym de döpt till Only the Brave i samband med filmen Captain America: The First Avenger som går upp på bio i juli. Limited edition, förstås.

Ingen aning om hur den doftar men jag skulle bli sjukt imponerad och ta tillbaka alla mina Diesel-hån om det visade sig att den doftar fuktig serietidning, superhjältedräkt av spandex och nylon och kanske lite, lite superhjältesvett.

Mer gift…

På tal om det här med giftiga ämnen i parfymer…Så här skriver en bloggläsare:

“Det är ju extremt svårt att undvika vissa grejer. Limonene t ex, finns det en enda produkt inom tvål, schampo, tvättmedel osv som INTE innehåller det? Eller blandar jag ihop det med ett liknande namn?

Jag skulle mer än gärna köpa så ekologiska och naturliga produkter som möjligt, även om jag tycks vara allergisk mot eteriska oljor också. Jag vet ju att det finns massor av kemikalier som jag inte vill ha i min kropp, men vad ska man göra när man är låginkomsttagare och varken festar, röker eller dricker, men pengarna räcker ändå inte?”

Det stämmer att limonene finns i, i stort sett allt som är parfymerat. Den goda nyheten är att det oftast rör sig om en väldigt liten mängd. På innehållsdeklarationerna står de största ingredienserna först, och limonene kommer i regel alltid långt ned.

Den dåliga nyheten är att den kan vara dålig för miljön (om detta tvistar de lärde) och det är en av de mest allergiframkallande ämnena. Trots det så ingår limonene ofta i produkter som marknadsförs/stämplas som milda, rena, naturliga, icke-allergiframkallande, dermatologiskt supertestade…
2002 slog några svenska forskare fast varför allergitester så ofta kommer fram till att hudvårdsprodukter (och limonene) inte irriterar, trots att folk uppenbarligen får hudirritationer av dem. Svaret: allergitesterna utförs alltid med färska hudvårdsmedel, medan folk använder ju i regel halvgamla och gamla produkter som stått på hyllan i affären eller hyllan hemma ett tag.

Vad gäller parfymer, och nu talar jag om äkta varor och från välkända hus, så är de i regel noga kontrollerade och kontrolleras av samma instans som läkemedel. Om det plötsligt skulle visa sig att, säg Lancômes parfymer, orsakade en allergiepedemi så skulle det ju vara förödande. Ett märke som finns i hela välden och som producerar jag vet inte hur många flaskor av Trésor om året – det är en kostnad jag inte ens kan föreställa mig.

Därför är produkterna i regel mer kontrollerade än mycket annat som vi är i kontakt med, som kläder som besprutas för att inte bli malätna under transport eller färgade med allergiframkallande, billiga och miljöförstörande färgmedel (alltså, se upp för billiga jeans! Rena miljöboven!). Självklart är det kemikalier i produkterna och man kan ju vara allergisk eller känslig mot alla möjliga ämnen. Även dofter som innehåller mycket naturliga ämnen kan man blir allergisk mot eftersom de innehåller riktiga blommor.

Vad gäller limonenen som doftämne så är ju risken för irritation alltid större med produkter som ligger kvar på huden till skillnad från sånt som sköljs bort, som tvål och schampo. Men känner man inte av någon irritation så är man heller inte allergisk.

Och billiga, bra varor finns faktiskt. Jag gillar ju serien Såklart som finns hos Willys, den kostar inte mycket och hudkrämerna och hårprodukterna är helt okej. Salviderm ska börja säljas på ICA Maxi och andra ställen. Deras sockerskrubb är utmärkt. Apoteket har lite svajigt utbud numera, där vissa saker är rena allergibomberna men de har schyssta tandkrämer utan konserveringsmedel (Apotekets egna, kolla efter markeringen “Utan konserveringsmedel”).

Kör basprodukter från schyssta, hederliga, billiga märken och varva med någon dryg specialprodukt från ett mer hudvårdsspecialiserande märke är mitt tips.

Dealen med mig själv…

…lyder som följer. Om jag skriver klart recensionen på den där ljumma kärleksfilmen med hot lesbo action (sant) ikväll, så får jag se senaste Bachelorette. Deal, hjärna? Ja, deal.

Bromance, dude

Här uttalar jag mig grötmyndigt och bra om den lilla företeelse vi kallar bromance. Karin Svensson har skrivit om ett viktigt ämne.

Det är mycket under solen nu, dude.

Rövgeografi och rövnavigering

Jag är förresten hemma nu, från Spanien. Följde några rödbrända nackar ackompanjerade av päronrövar i ett par Kapp-Ahl-chinos  igår på Barcelonas flygplats och hamnade vid rätt gate. Kan man läsa rätt rövtecken så behöver man aldrig en karta, man behöver inte ens leta upp en skärm som talar om vilken gate man ska till.
Man följer röven.

Den rödbrända nacken är förrädisk, följer man bara den kan man lätt hamna i Storbritannien lika gärna som Sverige. Man måste blicka nedåt. Har den röda tjurnacken 501-liknande jeans i obestämd ljus kulör så är den på väg mot England. Se upp! Följ den något mörkare röven av bekvämare sort istället, leta efter tecken som kort, färgad stubb på damerna, eller MCGORDON-labels på herrarna och du är på väg norrut, till Sverige istället. Det gjorde jag. Och nu är jag här. Röven sviker aldrig. Ett av de äldsta navigeringssätten. Follow that röv. Redan vikingarna använde sig av rövgeografi. De rövar de inte gillade brände de upp.

Den glömda Coppolan

Ah, cirkeln krymper. Jag ska intervjua Eleanor Coppola. Tyvärr inte irl vilket minskar chanserna för att bli tagen som den förlorade dottern.

Men ändå.