Jazzvardag

Bokar upp veckan, som vanligt.
Pressvisning av Harry Potter. Pepp! Pepp! Åh, att få sjunka ned i en stenhård biostol och förflyttas till Hogwarts. Är du snäll eller inte, Snape? Världen bör få veta.
Om jag vill agera presentatör för Gus van Sant? Självklart, mannen gjorde ju Elephant. Så självklart.

Vanlig vecka, vanligt liv. Vanligt mörker efter fyra på dagen.
Och sen ska jag rensa mormors lägenhet någonstans där bland pressvisningarna och sminkpresentationerna. Slänga saker hon hållit i, druckit ur, haft på sig. Ta hem saker som hör hemma i hennes liv och hennes hem. De ska vara hos henne, inte hos mig, tycker man.

Jag ska klippa mig också, och gå på filmfestivalen. Jag har tre F2F i år.
I handen har jag mormors klocka.

Jag ska skriva recensioner, blogga om en suverän ögonbrynspenna. Man får inte tappa fokusen nu, tycka sånt är banalt. Då tappar man allt.
Jag ska på viktiga möten, diskutera projekt. Jag ska tänka på humorgruppsprojektet.
Kanske mest det, faktiskt.