Snart är den här, har man ju förstått. Framtiden.
Och det var ju typiskt. Precis när i stort sett alla tidningar jag skriver för skär ned eller klappar ihop helt.

Då åker jag väl till USA då. Om det ska vara så.

Och det ska det, tydligen. Ett vikariat försvinner mitt framför näsan på mig och jag får tack men nej tack på en knippe intervjuförslag.

Nya krafter, nya tag får man tänka då. Och spendera tre och en halv timme sammanlagt i en frisörstol. Inget muntrar upp så mycket som att betala för grooming. Man kan samvetslöst njuta av att bli uppassad med te och att någon gullar med ens hår. Utan att känna motprestationskrav.

M fascineras. Han fattar inte vad som tar en sådan tid.
Att kvinnor lägger ned tid.
Och pengar.
Två och en halv timme färgning. Och sen klippning utöver det.
Det är som om någonting går upp för honom. Kvinnor är annorlunda.
Ungefär så.

Han försöker gissa hur mycket det kostar. Han berättar om mitt frisörbesök för sin kompis och tillsammans sitter de och förundrat gissar hur mycket det kan ha kostat. Massooooor!

Det berättar M medan han knappar in siffran 800 på sin mobil. Han ändrar till 1000 och visar sedan mobilfönstret för mig.
“Något i den här prisklassen gissade vi på”, säger han.

Jag ger honom en varm och öm blick. Meddelar sedan att både han och hans kompis är så naiva.

• Postad 2009-09-15
• av Jazzhands
• Kategori Uncategorized
• Kommentarer: None

Etiketter None