Inlägget som kommer orsaka både igenkänning och total "fattar ingenting":

Är Yves Rocher det konstigaste sminkmärket som finns? Ja, det är det.

Smink baserat på postorder är skumt i sig. Smink baserat på “kupongerbjudanden” och modeller som poserar antingen med barn eller halvnakna i duschen är ännu skummare.

Ändå lever märket kvar och är nu inne på sitt 26:e år. Svenska falangen har 350 anställda. Franska huvudkontoret 4000.

Vi snackar alltså stort företag. De gav oss kokosoljan. De gav oss  “introduktionserbjudandet för 19.95, tillkommer endast porto på 39.90  kr”. De har 350 anställda, bara i Helsingborg.

Här, ett Yves Rocher-relaterat minne från min konstnärsvän Frida. Jag tror hon faktiskt precis  sätter fingret på vilken roll den konstiga firman spelat i våra liv.

“När jag och min elaka kompis Erica var 16 så dejtade hon en kille som two-timade henne med en tjej som var 26. Vi var då helt feministiskt underutvecklade och riktade allt hat mot tjejen som vi dessutom tyckte var bisarrt gammal. I ren ondska okynnesbeställde vi därför tonvis av rynkkrämer på Yves Rochers postorder i den uråldriga tjejens namn, som förmodligen alltså kom hem till henne. Där fick hon kan man säga… Shit vilken dålig människa jag har varit. Gör tonåringar såhär eller var vi Satan reinkarnerad?”

Nej, ni var inte satans barn. Ni tolkade bara Yves Rochers affärsidé. Ni vände den emot honom. Man kan säga att ni missbrukade den men det hela blev till ett statement och än idag förknippar både ni och vi sminkmärket med billig postorder av förolämpande sort (det fattade ni ju redan som 16-åringar alltså).

Jag tänker på detta då jag passerar deras konstiga butik med dess konstanta “Halva priset på massor av produkter”-skyltar. Deras aktuella erbjudande är faktiskt “Elegant designklocka utan extra kostnad som tack för din beställning”.