En annan grej om lördagen

… är ju att på O’Leary’s fanns ett gäng snubbar och damer i någon slags medelålder. Säg 45+. Tänk illasittande jeans, högstadielärare i kemi och två kraschade äktenskap. Den typen. En kvinna som körde höftrullningar på scen medan hon sjöng och en lång, smal snubbe i pipskägg, hästsvans och flint. (Creedence, givetvis)

Grejen var att detta glada karaokegäng fick sjunga två gånger var innan det var vår tur. Detta trots att “vi” lämnade in våra lappar med sång-önskemål innan dem. Det blev därför lite onda blickar på lärargänget, till och med så att vi gick fram och påpekade för “karaokevärdinnan” att det var vår tur nu att sjunga och att dom hade fått sjunga två gånger och vi ingen gång!

Jag vet inte varför jag vill berätta detta. Men världen bör få veta, antar jag. Orättviser sker överallt, på alla plan i samhället.