Jazzhands

Jag lägger min röst på Val Kilmer

För övrigt anser jag att Val Kilmer bör vinna melodifestivalen i år.

Såg schlagerfestivalen på storbildsteve igår (frågor på det?).
Jag resonerade som så här att om man ska se schlagern på storbild (och det ska man) så bör man omfamna hela spektaklet, alltså i all sin svenniga glans, och köra ett svennebananrace fullt ut.

Så det fick bli O’Leary’s. Gratis popcorn, unga snubbar med beanie på sig inomhus, fulla tjejer med cleavage, burgertallrik och “tjejerna från jobbet”-gäng.

Det var fullpott med andra ord.

Dåligt ljud, dock, men fantastiskt stor bild! Så kanske missuppfattade jag låtarna en aning – de hördes faktiskt inte – och gick denna vecka mer på scenshow än melodi. Kanske var det därför jag inte för mitt liv kunde fatta att Mattias favorittippat den där storbystade lajverskan Dawn Finer. Att hissa upp sig själv på en – fysisk alltså – piedestal gör ingen schlager.

…Men det gör ett gäng Top Gun-imitatörer och en Val Kilmer på lead!

Jag blev först stum när Star Pilots gick på. Mållös. Absolut mållös. Många tankar rusade genom huvudet. Är detta möjligt? Vilket år befinner vi oss i? Har jag missat nåt? Och har jag inte hört den här låten förut? Men sedan satte hjärnan ned foten och sa “Omfamna, för fan! Du bad om svennighet och när du får det så blir du snobbig och hånar? Det är fel!”

Hjärnan har rätt.

Vad begär jag? Underhållning, en scenshow utan like och en skön dänga. Star Pilots levererade. De får min kärlek, därför.

Mattias hotar mig med saker. Jag tror till och med att han skäms för mig. Och jag är ledsen, vännen, jag är verkligen hemskt ledsen. Men de där piloterna talar till mig. På ett sätt som inga pampiga fantasy-bröst i världen kommer att göra. Jag vet att det smärtar dig att höra, men jag la ungefär trettio spänn på att rösta fram dem till andra chansen igår. Jag röstade på dem tre gånger. När man ringde svarade de och sa “Hej, vi är Star Pilot! Tack för att just DU röstar på oss!”.

Nej, det är NI som ska ha tack, viskade jag ödmjukt. För att ni ger mig allt jag vill ha en lördagskväll på O’Leary’s.

Etiketter None

Världens konstigaste bild

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen