Jazzhands

Saker jag ska sluta be om ursäkt för att jag gillar


1. Bruce Springsteen
2. Charlotte i Sex and the City
3. Harry Potter
4. När personer halkar på banaskal
5. Ross i Vänner
6. Kända artisters julskivor
7. Fynda på EBay
8. Zoolander
9. Mjölk till maten
10. The O.C.

Etiketter None

Trubadurspecial: Intervju med Erik Hedtjärn, musikant


Erik Hedtjärn är 100% musikant. Han behärskar intrument av olika slag, mest gitarr och piano. Han sjunger också, och har olika band. Han har också en dotter som heter Ellen. Men det är i egenskap av musikant som Erik här kommenterar Kennets trubadurframsteg.

Är du trubadur?
– Inte längre. Men jag har varit. Det var i början av 90-talet. I början hade jag en låt som handlade om Carl Bildt. Jag sjöng den på Västerlånggatan. Jag kommer inte ihåg texten – om jag försökte och lyckades skulle jag skämmas. Min trubadurhit hette Hallå Dolly. Den utspelade sig i San Fransisco. Och så hade jag en annan bra låt som var på skånska.

Fru och fyra ungar
hade Håkan som jobba nätter
Han hade råd till hyran
mat och cigaretter
Nu säger vi nej
Igen
Nej varenda en
Nu säger vi nej
Igen
Nej till arbetsgivaren

Vilket råd skulle du, som musikant, ge Kennet? Vad bör han tänka på för att lyckas?
– För det första tycker jag att estradör är bättre än musikant. Och däri tror jag att nyckeln till framgång ligger. Han ska inte fokusera så mycket på det här med gitarrspelet. Ingen bryr sig om hur Fred Åkerström spelade gitarr. Han har t.o.m. en låt där han sjunger om att han är halvkass på att spela. Fördelen med att kunna spela är att det är billigare om man kan kompa själv. Jag har förresten hört att Kennet gillar Dolly. Han borde göra trubadurversioner av Dolly på svenska – då kommer han att lyckas.

Hur viktiga är kläderna för trubaduren?
– Jag tycker att det är en jättefin satsning han har gjort med kläderna. Det finns en trubadur som heter Sid. Han kallar sig estradör. Han har plommonstop och kostym och snusnäsduk runt halsen. Det är bra. Han är omsorgsfull. Det är bra att Kennet tänker på sånt. Dessutom tycker jag att han borde sy ett fodral till gitarren i samma tyg som byxorna.

Etiketter None

Rättelse: Manchettknappar!

Tydligen känner jag inte bara en utan två personer med manchettknappar. Kennet och Alexander. Några fler? Kanske behöver jag inte hjälp. Bara fler vänner med manchettknappar.

Etiketter None

FÖLJETONG: En trubadurs födelse. Del 3


Kennet Sälling har haft sin tredje gitarrlektion någonsin. Målet att bli trubadur kvarstår men vägen dit är inte lika tydlig längre…

Hur gick det på lektionen igår?
– Det gick bra. Det var intressant, mycket givande. Kom dit, träffade samma tjej i hissen igen. Kommer fortfarande inte ihåg vad hon heter. Kommer förresten inte ens ihåg vad läraren heter. Kanske Janne? Jag har inte antecknat det. Vi pratade i alla fall i hissen. Hon hade inte övat på läxan. Vi är färre nu, vi är bara sex stycken. Det har minskat från kanske tolv. Men det är trevligare så. Jag har även köpt en elektrisk stämapparat och det fanns en gubbe där som blev imponerad av den, han la sin gamla stämgaffel på bordet och visade hur mycket större och klumpigare den var.

Vad spelade ni?
– Tom Dooley är fortfarande nåt vi kör emellanåt. Måste ladda ned den så jag kan höra hur den egentligen låter. Spanien är en annan som vi kör. Vi testade också He’s got the whole wide world in his hand. Det var svårt kan jag säga dig. Sedan körde vi fingerspel.

Vad betyder det?
– Man håller ringfinger, mellanfinger och pekfinger på de understa strängarna och de drar man samtidigt med, och så skiftar man tummen på de tre översta strängarna beroende på ackord. Det blev väldigt avancerat. Jag och panchokärringen med en gammal loppisgitarr var sämst i klassen. Hon var nog sämst men jag låg bara snäppet över vilket kändes helt värdelöst. Jag märkte det på läraren. Han bah “Okej…ja, det lät väl bra”..och man förstod att han menade att det inte ens var lönt att rätta oss.

Är det så?
– Ja. Just nu battlar jag om vem som är sämst av mig och panchot. Det är mellan oss det står. Bäst i klassen är gubben faktiskt men han spelade ju på 70-talet också så han kunde lite ackord sen dess. Sedan tycker jag att det är lite fuskigt, för jag har stålsträngad gitarr och det är mycket svårare än nylonsträngad gitarr. Gubben har nylonsträngad gitarr och mycket bredare greppbräda.

Vad har kärringen för gitarr?
– Miniatyrgitarr av nåt slag. Den låter för jävligt.

Hur ser hon ut?
– Hon har fluffig pottfrilla, man ser inte riktigt hennes ansikte när hon hukar sig över gitarren. Hon är alltid röd i kinderna för det låter så dåligt när hon spelar och hon skäms för det. Jag klappade händerna lite när hon spelade för jag tyckte så synd om henne för det lät så dåligt.

Har du gjort nåt i klädväg för att bättra på trubaduschanserna?
– Jag har lagt det lite på is. Jag måste begränsa mina investeringar till att se om jag blir trubadur över huvud taget, det är därför jag inte köpt ett gitarrfodral ännu heller. Nu är jag uppe i två tusen kronor som jag lagt ut på kurs, gitarr, stämapparat, plektrum och gitarrboken… Nu avvaktar jag och köpa gitarrfodral tills det funkar. Just nu låter det för jävligt.

Det låter som om du tappat lusten lite?
– Det är väl som med alla typer av prestationer, idrottsprestationer eller vad som heslt, man har sina motgångar. Men jag väntar på mitt flow. Jag måste öva mer men jag kan ju inte öva mer nu för jag får så ont i fingrarna!

Ojdå.
– Det är inga problem att ta ackorden, problemet är att jag kommer emot de andra strängarna och inte trycker in tillräckligt hårt. Man måste trycka på ett precist sätt, det är skitsvårt att få till. Det är mitt problem, det är där mitt problem ligger. Jag måste bearbeta det hela mentalt också. Som det känns nu är jag jävligt tveksam till om det blir nåt komp till midsommar.

Skulle det hjälpa med en filthatt?
– Inte i det här läget.

Etiketter None

Mitt förvärrade tillstånd


Switchbitch, min vän i etern! Tack för den här den här länken! Den beskriver, på ett ytterst pedagogiskt och levande sätt min livssituation just nu. Med ett undantag: jag skulle faktiskt vilja ha den där ALF-väckarklockan. Fan! Jag vann ju den där budgivningen på väckarklockan av märket Looping igår natt! Nån som vill ha en väckarklocka billigt? Fresh, från femtiotalet och enligt rykten fungerande? Jag säljer den för typ trettio spänn. A bargain.
Helvete. Nu måste jag bara se till att inte vinna ett par röda manchettknappar från Skultuna. Använder jag manchettknappar? Nej. Känner jag någon som använder manchettknappar? Nej. Behöver jag hjälp? Ja.

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen